- Global Voices teny Malagasy - https://mg.globalvoices.org -

Maraoka : Ilay lahatsoratra nampiditra am-ponja an’i Mohammed Erraji

Sokajy: Maraoka, Fahalalahàna miteny, Fitantanam-pitondrana, Hafanàm-po nomerika, Mediam-bahoaka, Politika

(Lahatsoratra tamin'ny septambra 2008)

Nogadraina tao amin’ny fireneny nanomboka tamin’ny 8 Septambra 2008, ilay bilaogera Maraokana, Mohammed Erraji [1] , noho ny fanakianany ny fanjakana. Ireto ambany ireto ny fandikana ny ampahany tamin’ilay lahatsoratra izay nahazoany roa taona an-tranomaizina.

رج الملك كما يفعل عادة للتجول بسيارته في شوارع المدينة ، وكان معه داخل السيارة ابنه البكر ، الذي هو ولي العهد . في ملتقى الطرق سيتوقف الملك أمام شرطي المرور الذي ينظم حركة السير ، والتفت إلى ابنه الصغير ذو الخمس سنوات يسأله إن كان يرغب أن يصبح شرطيا عندما يكبر ، وعوض أن يجيب الصغير أخذ الشرطي المبادرة وأجاب الملك بأنه يتمنى أن يرى ولي العهد الصغير جالسا على عرش أسلافه في أحد الأيام ، وأضاف كلمات يثني فيها على الملك . الملك بطبيعة الحال أعجبه ما سمع من فم الشرطي ، وقبل أن ينصرف كافأه على الفور ب “كريما” ! للإشارة فالملك الذي كان بطلا لهذه الواقعة ليس ملكا آخر غير محمد السادس!

Nitsangatsangana tamin’ny fiara, toy ny mahazatra azy ny Mpanjaka, niaraka tamin’ny zanany lahimatoa, ilay Printsy izay handova azy. Nijanona teo amin’ny sampanan-dalana iray teo anoloan’ny polisy iray misahana ny fifamoivoizana izy. Nitodika tamin-janany izy, ary nanontany azy raha toa ka te ho lasa polisy ity farany any aoriana any. Tsy niandry an’ilay zazalahy kely hamaly akory ilay polisy fa tonga dia namaly avy hatrany ary nanambara tamin’ny Mpanjaka fa manantena izy fa hiakatra ny seza fiandrianan’ireo razambeny ilay Printsy tanora mpandova, indray andro any. Nanohy ny fiderany ny Mpanjaka izy. Nankasitraka ny fideran’ilay polisy azy ny Mpanjaka, tahaka ny mahazatra, ary talohan’ny nialany teo dia nomeny fanomezana Grima ilay polisy [patanty fampiasana taksy iray sy ny fanomezan-dalàna ara-panjakana malalaka isankarazany]. Ny Mpanjaka Mohamed VI eto no resahina.

إذا صح هذا الخبر الذي أوردته “الجريدة الأولى” في عددها التسعين ، فعلى المغاربة أن يقتنعوا بأن المغرب لن يتغير كما نتمنى حتى في عهد الحسن الثالث !

Ho foana ny fanantenan’ny Maraokana amin’ny fanovana na dia hiandry ny fitondran’i Hassan III , ilay Printsy mpandova aza raha marina ireo zavatra noresahan’ny gazety AIJareda AIAoula ireo.

يجب علينا أن نعترف بأن الذي أهلك بلدنا وأوصله إلى هذه الرتبة المخجلة التي يحتلها على الصعيد العالمي في كل المجالات هو اقتصاد الريع ، الذي ينتفع به المحظوظون دون غيرهم من أبناء وبنات الشعب ، وطبعا فلسنا بحاجة إلى استعمال المصطلحات الكبيرة التي يستعملها السياسيون كي نفهم ما هو “الريع” ، فمعناه بكل بساطة هو أن تأخذ حق الآخرين بدون وجه حق ! ورخص النقل أو “الكريمات” التي يوزعها الملك على المواطنين الذين يمدون إليه رسائل الاستعطاف التي يكتبونها بنفس العبارات التي ينطق بها المتسولون عندما يمدون أيديهم إلى الناس على أرصفة الشوارع تدخل بدورها في إطار الريع . فالدول التي تحترم مواطنيها لا تجعل منهم شحاذين يتسولون الأعتاب الشريفة ، بل تصنع لهم المعامل والمصانع كي يشتغلوا ويكسبوا لقمة عيشهم بعزة وكرامة ، وحتى لو افترضنا أن هذه الكريمات لا يتم إعطاؤها إلا لمن يستحقها من ذوي الاحتياجات الخاصة والفقراء والمعوزين ، وهذا أمر مستبعد بطبيعة الحال ، فهذا لا يشرف المواطن المغربي على الاطلاق ، فالشغل والتطبيب والتعليم حق يمنحه لنا الدستور ، لذلك يجب على الدولة أن توفر لمواطنيها سبل العيش الكريم عوض إهانتهم بهذه الطريقة المذلة

Tsy maintsy manaiky isika fa ity toe-karen’ny fizarana tombontsoa azon’ireo zanakalahy sy zanakavavin'reo mpanankarena ato amin’ity firenena ity, sy ny fanadinoana ny olon-kafa no nandrava ny firenentsika sy nampilatsaka azy eo amin'ny dingana manahirana amin'ny fampilaharana iraisam-pirenena rehetra. Tsy ilaina ny fampiasana ireo teny mavesatr’ireo mpanao politika mba hahatakarana ny dikan’izany. Misy olona sasany misitraka tsy ara-drariny ny zon’ny hafa! Ny patanty hampiasa taksy sy ny anaram-boninahitra izay nozarain’ny Mpanjaka amin’ireo izay mangataka izany amin’ny alalan’ny taratasy, niaraka tamin’ireo teny fampiasan’ireo mpangataka eny amron-dalana dia ao anatin’ity sokajin’ny mahazo tombontsoa ity. Tsy hanova ny vahoakany ho lasa mpangataka mifikitra amin’ny anaram-piandrinana ny firenena manaja ny olom-pireneny. Fa mampiroborobo ny indostria, sy ireo fanazarana asa kosa izy ireo hahafahany miasa sy miaina amim-pahamendrehana. Na dia heverina aza fa tsy izany no zava-mitranga fa zaraina amin’ireo olom-pirenena izay mendrika izany ireo tombontsoa ireo, tahaka ireo mila izany sy ireo mahantra, izay tsy azo tanterahana rahateo ihany koa, dia tsy izany no tokony hampirehareha ireo Maraokana. Voasoratra ao amin’ny Lalampanorenana ny zo hanana asa, fahasalamana, fanabeazana. Noho izany, tokony hanome izany ho an’ireo olom-pirenena ny Fanjakana fa tsy hanala baraka azy ireo amin’izao fomba izao.

 

وعندما يرى ولي العهد الصغير الذي سيتولى الحكم في يوم من الأيام كيف أن والده يوزع الهبات والاكراميات والكريمات على الناس بمجرد سماع كلمة إطراء أو مدح ، فلا شك أنه سيتصرف بنفس “المنطق” عندما يحكم ، لذلك فما علينا سوى أن نؤجل أحلامنا بمغرب المساواة وتكافؤ الفرص لغاية حكم الملك محمد السابع الذي سيأتي بعد الحسن الثالث اللي هو ولي العهد حاليا!

Rehefa mahita ny fomba ataon’ny rainy amin’ny fizarana anaram-boninahitra, tombontsoa ary fanomezana ho takalon’ny fankasitrahana sy fiderana ilay Printsy izay ho lasa Mpanjaka indray andro any dia hanao toy izany ihany koa izy rehefa ho tonga eo amin’ny fitondrana. Izany no antony tsy hanantenantsika ny nofinofintsika amin’ny fitoviana sy ny fahafahan’ny olom-pirenena ao Maraoka hatramin’ny fanjakan’i Mohammed VII, izay hisolo an’i Hassan III, ilay Printsy mpandova aorian'ny ankehitriny.

Ho vaovao fanampiny, vakio ny tranonkalanay Global Voices Advocacy [2] sy ny lahatsoratray [3]. Nisy ny fanangonan-tsonia an-tserasera, nangataka ny famotsorana ilay bilaogera. Nisy ihany koa ny vondrona Facebook [4] noforonina.

Sary natolotr'i: Hespress [5]